Vilhelm Moberg
-Biografi
 
 
 
 
 

Vilhelm Mobergs livshistoria

Karl Arthur Vilhelm Moberg föddes den 20 augusti, 1898 i Moshultsmåla, Småland. Han dog den 9:e augusti 1973 i Roslagen, Uppland.

Uppväxt och debutbok

Sveriges största författare föddes 1898. Födelseplatsen var familjen Mobergs soldattorp i utkanten av byn Moshultsmåla. Detta torp i Algutsboda socken i Kronoberg läns djupaste skogar skulle förbli Vilhelms hem dem närmsta nio åren. Trots knapra förhållanden beskrev Moberg just den här tiden som sin lyckligaste. Att han tog starkt intryck av barndomens upplevelser råder det ingen tvekan om. Så mycket av hans författarskap tycks ha tagit sin grund och uttryck från denna plats. Inte minst i sina målande natur- och personskildringar som ofta beskriver platser i närheten av föräldrahemmet.

Vilhelm var det fjärde barnet i en syskonskara på sju. Som nioåring flyttade Vilhelm tillsammans med familjen in i Moshultsmåla. Den nya bostaden var moderns gamla föräldrahem. Huset kom åter i släktens ägo genom pengar som erhållits av familjens många släktingar i Amerika.
I mars 1906 började Vilhelm sin skolgång, detta i Påvelsmåla skola. Där läste han fram till juni 1912. Tre år i småskolan och därefter fyra år i folkskolan. I praktiken var skolgången dock kraftigt begränsad då skolan endast var en halvtidssyssla. Undervisningen pågick endast fyra månader om året. Vilhelm visade stort läshuvud och läste alla böcker han kom över. För att komma över tillräckligt med litteratur lånade han böcker inte bara i sitt eget namn utan även i kamraters, släktingar och avlidna ortsbor. Böckerna tycktes helt enkelt inte räcka till.

Vilhelm Mobergs blev första gången publicerad som 13-åring. I Brokiga Blad deltog han i en novelltävling för unga skribenter. Moberg placerade sig på en 18:e plats och fick utöver ett diplom ett pris i form av en plansch, ”Aftonbladets karta över ätliga svampar”. Trots att han inte åt svamp var Vilhelm mycket stolt över utmärkelsen.

Precis som så många av sina släktingar var Vilhelm på väg att emigrera till Amerika (samtliga Vilhelms morbröder och mostrar emigrerade till USA). Även Vilhelms föräldrar hade funderingar på att flytta västerut som nygifta. 1916 hade Vilhelm fått pengar till en amerikabiljett. Pengarna kom från en morbror i San Leandro, Kalifornien. Han var vid den tidpunkten inställd på att resa. Hans far hade inga invändningar men hans mor var i tårar och ville inte förlora ännu en släkting till Amerika, speciellt inte sin enda levande son. 1957 hade Vilhelm över 100 släktingar i Amerika. Moberg berättade sedermera att han inte vill göra sin mor besviken och stannade därför i Sverige. Dock ställde Vilhelm som motkrav att han skulle få börja på folkhögskola om han stannade. Så blev det.

Som fortsatt svensk medborgare började Moberg studera vid Grimslöv folkhögskola 1916-17. På det följde ytterligare studier vid ett privatläroverk i Katrineholm 1917-18. Planerna på examen vid läroverket fick dock hastigt avbrytas. Vilhelm Moberg drabbades av spanska sjukan 1918.

Redan innan utbildningen på folkhögskolan hade Vilhelm gett sig in på en karriär som journalist. Som 17-åring började han skriva för tidningar som Nya Växjöbladet, Såningsmannen, Brokiga Blad och Smålands Posten. Därefter följde arbete som journalist och redaktör på tidningar runt om i landet.

1921 blev det så åter avbrott i hans litterära karriär. Han kallades in till militärtjänstgöring i Växjö. För den pacifistiska och rebelliska Moberg var militären knappast en ideal plats. Detta till trots skrev han sin första bok under värnplikten. När Moberg satt i arresten, vilket inte direkt var ovanligt, ägnade han sig nämligen åt att skriva I vapenrock och linnebyxor. Han gjord där upp med strikta officerare och klargjorde tydligt vad han tyckte om sitt liv som värnpliktig. Boken publicerade han under namnet ”Ville i Momåla”, ett alias som han använde flitigt under sin ungdom. Det gick så långt att han ansökte om att få byta namn till Vilhelm Momåla men på detta fick han avslag.

Debutromanen Raskens

Journalistkarriären fortsatte på heltid fram till och med 1926. Moberg arbetade då som lokalredaktör på Nya Växjöbladet. Året blev lyckat då hans pjäs - samhällssatiren Kassabrist blev en stor framgång. Därmed kunde Moberg ta tjänstledigt från redaktörstjänsten och ägnad sig istället åt att skriva Raskens. 1927 publicerade Bonniers romanen som blev en succé bland såväl läsare som recensenter. Inkomsterna från boken var så pass goda att han hädanefter kunde försörja sig som författare. 1976 gjorde Per Sjöstrand för SVT:s räkning Raskens som tv-serie. Det blev åtta avsnitt med Sven Wollter i huvudrollen.

Med Raskens i ryggen fortsatte Vilhelm Moberg att i rask takt skriva nya romaner och dramer. Nästkommande bok blev Långt från landsvägen. Denna roman om Adolf i Ulvaskog fick en uppföljare i De knutna händerna. 1935 publicerade så Moberg Sänkt sedebetyg, den första boken i Toringtriologin. Böckerna blev framgångsrika men kunde ändå inte riktigt mäta sig med Raskens.

Andra världskriget - frihetskämpen Moberg

Det skulle dröja till 1941 innan Moberg åter lyckades med en riktig dundersuccé. Nu skrev Moberg en av sina kanske mest kända romaner - Rid i Natt! Den tidigare pacifistiske författaren hade i och med nazitysklands invasion av Polen samt Sovjetunionens krig mot Finland helt omvärderat sin världssyn. Han argumenterade hädanefter för ett starkt svenskt försvar.

Därtill var han under kriget en av dem mest högljudda supportrarna för svensk hjälp till Finland. Vilhelm hade genom åren ett stort utbyte med det finländska kulturlivet och ett par av hans dramer hade även urpremiär i Finland. Vilhelm var tillsammans med andra svenska författare engagerad i frivilligrörelsen och skrev bl.a. ett upprop för Finland och han deltog aktivt i Finlandsrörelsen. Han besökte även Finland vid ett flertal tillfällen då han fick söka skydd i bombkällare under pågående Sovjetiska anfall. Mobergs engagemang bidrog även till Rid i Natt! blev mycket uppskattad i Finland.

Rid i natt! var 1941 den mest lästa boken i Sverige. Mobergs tydligt anti-nazistiska hållning uppmärksammades inte enbart i Sverige. I nazityskland brändes Rid i natt! på nazisternas bokbål. Mobergs modiga och idoga agiterande mot nazismen och kommunism ställde dock till med problem även i Sverige. Självcensuren som var i bruk under kriget fick till följd att Moberg fick allt svårare att få sina debattinlägg publicerade. Till slut var det endast Eskilstuna-Kuriren och Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning som hade civilkurage nog att trycka hans texter.

Moberg fortsatte såväl under som efter kriget att kritisera den svenska undfallenheten för nazisterna samt den allmänt tillämpade självcensuren. När kriget väl var över och nazisterna besegrats upprätthöll han sina moraliska ståndpunkter och agiterade idogt mot alla former av totalitära stater. Detta tog sig många uttryck. Ett av dem mer välkända är när Moberg efter noter skällde ut Olof Palme i SVT. Orsaken var att Sverige inte vågade dela ut 1970 års Nobelpris i litteratur till den ryske författaren Alexandr Solzhenitsyn på den svenska ambassaden i Moskva. Detta av rädsla för att göra sig till ovän med den mäktiga grannen i öster. Stig Fredriksson har skrivit mer om den svenska undfallenheten vid detta Nobelpris. Moberg ville tidigt se Sverige som medlem i NATO och ansåg att kommunismens Sovjet var en tvilling till nazismens Tyskland.

Utvandrareposet

1947 började Moberg förbereda det som skulle bli dem mest imponerande och fantastiska av hans alla romaner, dramer och debattinlägg. Vilhelm Moberg satte i verket det som han själv kallade "Företaget". Detta "Företag" skulle ta honom 12 år att slutföra och resultera i fyra magnifika böcker - det episka utvandrardramat. 1948 kunde Moberg äntligen ta sina första steg på amerikansk mark. Med sig hade han familjen. Moberg spenderade merparten av dem kommande fyra åren i Amerika. Först i Minnesota där han på plats efterforskade emigranternas vägar och äventyr. Han gick oerhört noggrant tillväga och studerade gamla dagböcker, biblioteksarkiv och reste själv runt i svenskbygderna för att skaffa sig en djup kunskap i ämnet. Därefter följde själva författandet som till största delen ägde rum i Kalifornien. I Carmel, Monterey och Laguna Beach höll Moberg skrivarstuga. Carmel blev med tiden hans favoritstad och han hade även planer på att permanent bosätta sig i USA. Noterbart är att Carmel är den stad i vilken den inte helt obekante Clint Eastwood sedermera blev borgmästare.

Den tid och kraft som Vilhelm Moberg lade ner på Utvandrareposet skulle visa sig vara mödan värt. Förmodligen är det dem mest uppskattade svenska böckerna någonsin. Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige har enbart i Sverige sålts i närmare 2 miljoner exemplar.

Rättsrötan - Moberg griper in

Trots den långa tid som spenderades "over there" tappade Moberg aldrig kontakten med det svenska samhället. Han höll sig hela tiden informerad om vad som pågick i Sverige. Moberg var som alltid aktiv i samhällsdebatten och fortsatte att så vara när han återvände till Sverige. Inte minst genom att han personligen avslöjade allvarlig rättsröta i två på 50-talet oerhört uppmärksammade fall, Haijby- och Kejne-affärerna. Mobergs kraftfulla personliga engagemang fick till följd att rättsväsendet fick sig en välförtjänt uppryckning. I samband med dessa skandaler skrev han även Därför är jag republikan. Hans sätt att argumentera mot monarkin och för republik går än idag som en röd tråd genom dem republikanska kretsarna i Sverige. 2005 utsåg Republikanska föreningen postumt Vilhelm Moberg till Årets republikan.

Som ung var Moberg politiskt engagerad och var bland annat med i Socialdemokraternas ungdomsförbund. Sedermera intog han ståndpunkten att som författare måste man vara fri och oberoende. Följande citat säger en hel del om Mobergs tilltro till politiker.

"När en politiker säger att vi sitter i samma båt så var på din vakt, det betyder att det är du som ska ro."

Nästa roman fortsatte på det inslagna emigrantspåret. Din stund på jorden skildrar hur människan påverkar sitt eget levende och får leva med dess konsekvenser. Handlingen är förlagd till Kalifornien där en åldrad svensk emigrant tänker tillbaka på sitt liv. Boken satte punkt för Mobergs emigrantanknytna litteratur.

Det sista stora projekt som han påbörjade men aldrig hann avsluta var Min svenska historia. Tanken var att det skulle bli fyra band. Moberg hann dock inte färdigställa mer än två.

Den 8:e augusti 1973 drunknade Vilhelm Moberg invid hemmet i Roslagen. I köket hittades en lapp skriven av Vilhelm: ”Klockan är tjugo över sju, jag går att söka i sjön, sömnen utan slut.”

Startsida