Vilhelm
Mobergs livshistoria
Karl Arthur Vilhelm Moberg föddes den 20 augusti,
1898 i Moshultsmåla, Småland. Han dog
den 9:e augusti 1973 i Roslagen, Uppland.
Uppväxt och debutbok
Sveriges största författare föddes
1898. Födelseplatsen var familjen Mobergs soldattorp
i utkanten av byn Moshultsmåla. Detta torp i
Algutsboda socken i Kronoberg läns djupaste skogar
skulle förbli Vilhelms hem dem närmsta nio
åren. Trots knapra förhållanden beskrev
Moberg just den här tiden som sin lyckligaste.
Att han tog starkt intryck av barndomens upplevelser
råder det ingen tvekan om. Så mycket av
hans författarskap tycks ha tagit sin grund och
uttryck från denna plats. Inte minst i sina
målande natur- och personskildringar som ofta
beskriver platser i närheten av föräldrahemmet.
Vilhelm var det fjärde barnet i en syskonskara
på sju. Som nioåring flyttade Vilhelm
tillsammans med familjen in i Moshultsmåla.
Den nya bostaden var moderns gamla föräldrahem.
Huset kom åter i släktens ägo genom
pengar som erhållits av familjens många
släktingar i Amerika.
I mars 1906 började Vilhelm sin skolgång,
detta i Påvelsmåla skola. Där läste
han fram till juni 1912. Tre år i småskolan
och därefter fyra år i folkskolan. I praktiken
var skolgången dock kraftigt begränsad
då skolan endast var en halvtidssyssla. Undervisningen
pågick endast fyra månader om året.
Vilhelm visade stort läshuvud och läste
alla böcker han kom över. För att komma
över tillräckligt med litteratur lånade
han böcker inte bara i sitt eget namn utan även
i kamraters, släktingar och avlidna ortsbor.
Böckerna tycktes helt enkelt inte räcka
till.
Vilhelm Mobergs blev första gången publicerad
som 13-åring. I Brokiga Blad deltog
han i en novelltävling för unga skribenter.
Moberg placerade sig på en 18:e plats och fick
utöver ett diplom ett pris i form av en plansch,
”Aftonbladets karta över ätliga svampar”.
Trots att han inte åt svamp var Vilhelm mycket
stolt över utmärkelsen.
Precis som så många av sina släktingar
var Vilhelm på väg att emigrera till Amerika
(samtliga Vilhelms morbröder och mostrar emigrerade
till USA). Även Vilhelms föräldrar
hade funderingar på att flytta västerut
som nygifta. 1916 hade Vilhelm fått pengar till
en amerikabiljett. Pengarna kom från en morbror
i San Leandro, Kalifornien. Han var vid den tidpunkten
inställd på att resa. Hans far hade inga
invändningar men hans mor var i tårar och
ville inte förlora ännu en släkting
till Amerika, speciellt inte sin enda levande son.
1957 hade Vilhelm över 100 släktingar i
Amerika. Moberg berättade sedermera att han inte
vill göra sin mor besviken och stannade därför
i Sverige. Dock ställde Vilhelm som motkrav att
han skulle få börja på folkhögskola
om han stannade. Så blev det.
Som fortsatt svensk medborgare började Moberg
studera vid Grimslöv folkhögskola 1916-17.
På det följde ytterligare studier vid ett
privatläroverk i Katrineholm 1917-18. Planerna
på examen vid läroverket fick dock hastigt
avbrytas. Vilhelm Moberg drabbades av spanska sjukan
1918.
Redan innan utbildningen på folkhögskolan
hade Vilhelm gett sig in på en karriär
som journalist. Som 17-åring började han
skriva för tidningar som Nya Växjöbladet,
Såningsmannen, Brokiga Blad och Smålands
Posten. Därefter följde arbete som
journalist och redaktör på tidningar runt
om i landet.
1921 blev det så åter avbrott i hans
litterära karriär. Han kallades in till
militärtjänstgöring i Växjö.
För den pacifistiska och rebelliska Moberg var
militären knappast en ideal plats. Detta till
trots skrev han sin första bok under värnplikten.
När Moberg satt i arresten, vilket inte direkt
var ovanligt, ägnade han sig nämligen åt
att skriva I vapenrock och linnebyxor. Han
gjord där upp med strikta officerare och klargjorde
tydligt vad han tyckte om sitt liv som värnpliktig.
Boken publicerade han under namnet ”Ville i
Momåla”, ett alias som han använde
flitigt under sin ungdom. Det gick så långt
att han ansökte om att få byta namn till
Vilhelm Momåla men på detta fick han avslag.
Debutromanen Raskens
Journalistkarriären fortsatte på heltid
fram till och med 1926. Moberg arbetade då som
lokalredaktör på Nya Växjöbladet.
Året blev lyckat då hans pjäs - samhällssatiren
Kassabrist blev en stor framgång. Därmed
kunde Moberg ta tjänstledigt från redaktörstjänsten
och ägnad sig istället åt att skriva
Raskens. 1927 publicerade Bonniers romanen
som blev en succé bland såväl läsare
som recensenter. Inkomsterna från boken var
så pass goda att han hädanefter kunde försörja
sig som författare. 1976 gjorde Per Sjöstrand
för SVT:s räkning Raskens som tv-serie.
Det blev åtta avsnitt med Sven Wollter i huvudrollen.
Med Raskens i ryggen fortsatte Vilhelm Moberg
att i rask takt skriva nya romaner och dramer. Nästkommande
bok blev Långt från landsvägen.
Denna roman om Adolf i Ulvaskog fick en uppföljare
i De knutna händerna. 1935 publicerade
så Moberg Sänkt sedebetyg, den
första boken i Toringtriologin. Böckerna
blev framgångsrika men kunde ändå
inte riktigt mäta sig med Raskens.
Andra världskriget - frihetskämpen
Moberg
Det skulle dröja till 1941 innan Moberg åter
lyckades med en riktig dundersuccé. Nu skrev
Moberg en av sina kanske mest kända romaner -
Rid i Natt! Den tidigare pacifistiske författaren
hade i och med nazitysklands invasion av Polen samt
Sovjetunionens krig mot Finland helt omvärderat
sin världssyn. Han argumenterade hädanefter
för ett starkt svenskt försvar.
Därtill var han under kriget en av dem mest
högljudda supportrarna för svensk hjälp
till Finland. Vilhelm hade genom åren ett stort
utbyte med det finländska kulturlivet och ett
par av hans dramer hade även urpremiär i
Finland. Vilhelm var tillsammans med andra svenska
författare engagerad i frivilligrörelsen
och skrev bl.a. ett upprop för Finland och han
deltog aktivt i Finlandsrörelsen. Han besökte
även Finland vid ett flertal tillfällen
då han fick söka skydd i bombkällare
under pågående Sovjetiska anfall. Mobergs
engagemang bidrog även till Rid i Natt!
blev mycket uppskattad i Finland.
Rid i natt! var 1941 den mest lästa
boken i Sverige. Mobergs tydligt anti-nazistiska hållning
uppmärksammades inte enbart i Sverige. I nazityskland
brändes Rid i natt! på nazisternas
bokbål. Mobergs modiga och idoga agiterande
mot nazismen och kommunism ställde dock till
med problem även i Sverige. Självcensuren
som var i bruk under kriget fick till följd att
Moberg fick allt svårare att få sina debattinlägg
publicerade. Till slut var det endast Eskilstuna-Kuriren
och Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning
som hade civilkurage nog att trycka hans texter.
Moberg fortsatte såväl under som efter
kriget att kritisera den svenska undfallenheten för
nazisterna samt den allmänt tillämpade självcensuren.
När kriget väl var över och nazisterna
besegrats upprätthöll han sina moraliska
ståndpunkter och agiterade idogt mot alla former
av totalitära stater. Detta tog sig många
uttryck. Ett av dem mer välkända är
när Moberg efter noter skällde ut Olof Palme
i SVT. Orsaken var att Sverige inte vågade dela
ut 1970 års Nobelpris i litteratur till den
ryske författaren Alexandr Solzhenitsyn på
den svenska ambassaden i Moskva. Detta av rädsla
för att göra sig till ovän med den
mäktiga grannen i öster. Stig Fredriksson
har skrivit mer om den svenska undfallenheten vid
detta
Nobelpris. Moberg ville tidigt se Sverige som
medlem i NATO och ansåg att kommunismens Sovjet
var en tvilling till nazismens Tyskland.
Utvandrareposet
1947 började Moberg förbereda det som skulle
bli dem mest imponerande och fantastiska av hans alla
romaner, dramer och debattinlägg. Vilhelm Moberg
satte i verket det som han själv kallade "Företaget".
Detta "Företag" skulle ta honom 12
år att slutföra och resultera i fyra magnifika
böcker - det episka utvandrardramat. 1948 kunde
Moberg äntligen ta sina första steg på
amerikansk mark. Med sig hade han familjen. Moberg
spenderade merparten av dem kommande fyra åren
i Amerika. Först i Minnesota där han på
plats efterforskade emigranternas vägar och äventyr.
Han gick oerhört noggrant tillväga och studerade
gamla dagböcker, biblioteksarkiv och reste själv
runt i svenskbygderna för att skaffa sig en djup
kunskap i ämnet. Därefter följde själva
författandet som till största delen ägde
rum i Kalifornien. I Carmel, Monterey och Laguna Beach
höll Moberg skrivarstuga. Carmel blev med tiden
hans favoritstad och han hade även planer på
att permanent bosätta sig i USA. Noterbart är
att Carmel är den stad i vilken den inte helt
obekante Clint Eastwood sedermera blev borgmästare.
Den tid och kraft som Vilhelm Moberg lade ner på
Utvandrareposet skulle visa sig vara mödan värt.
Förmodligen är det dem mest uppskattade
svenska böckerna någonsin. Utvandrarna,
Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet
till Sverige har enbart i Sverige sålts
i närmare 2 miljoner exemplar.
Rättsrötan -
Moberg griper in
Trots den långa tid som spenderades "over
there" tappade Moberg aldrig kontakten med det
svenska samhället. Han höll sig hela tiden
informerad om vad som pågick i Sverige. Moberg
var som alltid aktiv i samhällsdebatten och fortsatte
att så vara när han återvände
till Sverige. Inte minst genom att han personligen
avslöjade allvarlig rättsröta i två
på 50-talet oerhört uppmärksammade
fall, Haijby- och Kejne-affärerna. Mobergs kraftfulla
personliga engagemang fick till följd att rättsväsendet
fick sig en välförtjänt uppryckning.
I samband med dessa skandaler skrev han även
Därför är jag republikan.
Hans sätt att argumentera mot monarkin och för
republik går än idag som en röd tråd
genom dem republikanska kretsarna i Sverige. 2005
utsåg Republikanska föreningen postumt
Vilhelm Moberg till Årets republikan.
Som ung var Moberg politiskt engagerad och var bland
annat med i Socialdemokraternas ungdomsförbund.
Sedermera intog han ståndpunkten att som författare
måste man vara fri och oberoende. Följande
citat säger en hel del om Mobergs tilltro till
politiker.
"När en politiker säger att vi
sitter i samma båt så var på din
vakt, det betyder att det är du som ska ro."
Nästa roman fortsatte på det inslagna
emigrantspåret. Din stund på jorden
skildrar hur människan påverkar sitt eget
levende och får leva med dess konsekvenser.
Handlingen är förlagd till Kalifornien där
en åldrad svensk emigrant tänker tillbaka
på sitt liv. Boken satte punkt för Mobergs
emigrantanknytna litteratur.
Det sista stora projekt som han påbörjade
men aldrig hann avsluta var Min svenska historia.
Tanken var att det skulle bli fyra band. Moberg hann
dock inte färdigställa mer än två.
Den 8:e augusti 1973 drunknade Vilhelm Moberg invid
hemmet i Roslagen. I köket hittades en lapp skriven
av Vilhelm: ”Klockan är tjugo över
sju, jag går att söka i sjön, sömnen
utan slut.”
Startsida
|